pic: Sköna hem
T E M P U S P R O B L E M. Owlit hade äran att delta i en livechatt om bokbloggande som Littfest anordnade i slutet av förra veckan, och trots att samtalet var kort och intensivt hann det ändå komma upp många intressanta frågor. En av dessa var faktiskt grundat i ett problem - nämligen att vi (unga och engagerade) ligger en sisådär 20-30 år efter i vårt läsande jämfört med många andra som är verksamma i förlagsbranschen och i bokvärlden överhuvudtaget. Dilemmat som då uppstår är: ska vi lägga tid på att läsa "gammal" litteratur eller fokusera mer på samtiden? De som är lite äldre har ju fördelen av att vara just det, lite äldre. Det som är gammalt för oss var deras samtid när det begav sig. Owlit hörde för ett tag sen, av en välrenommerad äldre man med eget förlag, att vi unga som vill in i bokbranschen måste utgå från samma referenspunkter som de som redan är där - eftersom det i praktiken är deras jobb vi vill åt. Men är det ens möjligt för oss att läsa in så många missade år? Och vad är egentligen viktigt i den enorma mäng av litteratur som finns? Vad tycker du kära läsare, ska vi (i allmänhet) läsa vår samtid eller vårt förflutna?
__Frida
_____________________________________________________________________________________
Inlägg
En intressant fråga, jag tror det handlar om att ta av båda, både samtid och det förflutna. För inte kan vi som är yngre hinna läsa allt, men man kan välja vad man läser.
SvaraRaderaJag håller helt med i att det är viktigt att blanda. Problemet blir när de äldre i branschen på något sätt tycker att vi borde skaffa oss deras läsbakgrund för att kunna jobbet (inom förlagsvärlden menar jag främst). Det känns inte som en möjlighet, och jag är övertygad om att vi som är unga är mer väl bevandrade i vår samtid nu än vad de är. Självklart måste vi vara medveta om det som varit och ha en litteraturhistorisk grund, men sen finns det gränser. Klassikerna är ju alltid klassiker och borde läsas därför, men frågan är lite mer om de där böckerna som hamnar emellan. De som inte ingår i en litterär kanon och är allmänt kända men ändå kan vara viktiga. Var går gränsen för viktigt och mindre viktigt?
SvaraRadera__f
Jag personligen blandar mycket mellan samtid och det förflutna. Skulle aldrig kunna tänka mig att bara läsa samtid då man missar så många klassiker, men samtidigt kan man inte bara läsa äldre litteratur då man missar all samtids litteratur.
SvaraRaderaLite luddigt kanske, men jag hoppas jag fick fram det jag menar.
Jag försöker också blanda, dels i mitt eget "privata" läsande men även på bloggen. Det känns som att det är viktigt att stå med en fot på varje sida eftersom man omöjligt hinner med allt. En annan relaterad fråga i bloggsammanhang är vad ni som läsare tycker om recensioner och tips av "gamla" böcker. Blir det tråkigt eftersom de redan är recenserade och uppmärksammade på många andra sätt eller bidrar det till balansen? Risken å andra sidan men att bara hålla sig till den dagsaktuella utgivningen är att försvinna i bruset och även att man som recensent och läsare blir påverkad av vad alla andra tycker. Vad vill ni helst läsa om, om ni får välja fritt?
SvaraRadera__f
Jag tycker att en stor del av problemet är att man sällan får en bra introduktion till de äldre böckerna. Ofta går de just under benämningen "klassiker" och kommer med en del måsten, man bör bara ha läst dem!
SvaraRaderaOavsett kan jag tycka att man ska välja enbart efter intresse och smak både från den samtida och äldre litteraturen. Man ska inte sätta enorma värden på att ha läst mycket eller "rätt". Däremot kan jag hålla med om att det inom vår bransch läggs prestige i detta och det är lätt att man känner stressad.
_e
Väldigt intressant fråga. Jag tror, om jag ska vara lite krass, att för att lyckas komma in sig i den gamla rigida bokvärlden, så är det de gamla skrifterna som ligger och samlar damm i magasinen som gäller. Var ung och läs in dig på det som nästan ingen minns längre. De gamla stötarna kommer att älska dig för att du för vidare kunskapen om det som är viktigt, i deras ögon.
SvaraRaderaSen en liten rättelse på länken, den korrekta adressen ska vara http://blogg.littfest.se
Johanna - tack för länkrättningen, jag dubbelkollade men fick ändå fel verkar det som :)
SvaraRaderaJag tror att du har rätt i viss mån, men det känns också som att förlagen är på väg in i ett paradigmskifte och någonstans måste det nya få ta plats. I alla fall hoppas jag det. Självklart inte på bekostnad av all "gammal skåpmat" men en mer jämn blandning vore både trevligt och bra i längden. Ingen kan leva på gamla meriter, samtidigt som det litterära arvet väger tungt.
__f