H O W L . Mitt liv har plötsligt fyllts av olika varianter av Howl. Ursprungligen är det en dikt skriven av beatförfattaren Allen Ginsberg, och som publicerades i diktsamlingen Howl and other poems 1956. Tillsammas med bland annat Kerouacs On the road anses den vara ett av Beat-generationens största verk. Men det är bara en liten parentes. I början när vi starade owlit fick jag frågan om namnet var en kommetar till just Howl (vilket det inte är, men det är ju trevligt att kopplingen kan göras). Förlåt, ännu en parentes.

Jo, i dagarna såg jag Fredrik Strage på nyhetsmorgon och han berättade då att Ginsbergs dikt har filmatiserats och nu finns på DVD i vårt avlånga land. Intressant tänkte jag, och ägnade en timme och tjugo minuter åt den. Tyvärr var den sådär - ur ett rent underhållningsperspektiv var den aningen för stillastående, men jag kan ändå uppskatta den. Hade en reservfilm i åtanke om Howl skulle visa sig vara alldeles för tråkig, och skrattade lite för mig själv när jag insåg att den engelska titeln på filmen (som var Miyazakis Det levande slottet) är Howl's moving castle.

Några dagar innan denna veritabla filmkavalkad hade jag upptäckt José González nya (nya och nya, de har tydligen funnit sedan -99) band Junip. På deras album Fields, som kom 2010, finns som spår nr. 6, ja just det ja: Howl. Det känns som att universum kanske försöker säga mig någonting...

__Frida

Dela
_____________________________________________________________________________________

1 kommentar:

  1. Jag tror det är vårskriket från Ronja Rövardotter som närmar sig...

    SvaraRadera