J U D G E a B O O K . . . Det sägs ju att man inte ska döma en bok efter omslaget (på engelska i alla fall; den svenska motsvarigheten torde väl vara 'döma hunden efter håren'). Hur som helst, självklart spelar bokomslaget en stor roll när vi väljer vad vi ska läsa. Enligt en undersökning gjord av ett brittiskt förlag spenderar en genomsnittlig person hela 10 sekunder på beslutet läsa eller inte läsa. De första 4 tittar vi på omslaget, och om det ser lockande ut lägger vi ytterligare 6 sekunder av vår dybara tid på att plocka upp boken, vända den och skumma baksidestextens första meningar. Och den lilla evigheten kommer efter valet av en specifik bok bland, oftast, många många andra på bordet/i hyllan.
Med det i åtanke är det lätt att förstå omslagets betydelse för en vanlig, icke besteller, boks utseende. Ovanstående exemplar tycker jag är ganska intressant - The Year of the Flood av Margaret Atwood. Samma författare, samma bok, alla engelska utgåvor men ack så olika formspråk. Det är tydligt att förlagen siktat på olika målgrupper - och missförstå mig rätt, det är precis så de borde arbeta - men det blir alltid lite roligt när man jämför. Personligen föredrar jag den längst ner till vänster, den gröna texten (som antagligen är ett försök att lägga extra tyngd på författarnamnet) blir lite för mycket för mig, men även den översta med fåret hade fångat min uppmärksamhet i bokvimlet. De båda i mitten hade jag med största sannolikhet inte tittat två gånger på enbart baserat på omslaget. De känns lite medelålders, lite för mycket basic roman och inte alls det jag förknippar med Atwood. Vad tycker ni, vilken/vilka är era favoriter och vilken hade ni inte lagt 10 s av er dyrbara tid på?
__Frida
PS. Som en referens: nedan är den svenska utgåvan, men vad som hände där kan nog bara förlaget svara på... Det hela känns väldigt The Silence of the Lambs, vilket i det här fallet nog inte kan betraktas som en bra sak.
Dela
_____________________________________________________________________________________
Inlägg
Har precis upptäckt Margaret Atwoods storhet, hur har jag missat?! Innan hade jag fått för mig att hennes målgrupp var just den lite medelålders topp-liste-läsande massan som säkert ska kan sig träffade av de två mitt-omslagen (det antagandet baserat på min mammas älskade tummade ex av "Kattöga" i min barndomshems bokhylla). Nu, efter att ha halvdrunknat i svärtan i "Oryx and Crake" så tycker jag bäst om det första omslaget, alt. samma som du, längst ner till vänster.
SvaraRadera"kan känna sig träffade av" ska det så klart stå.
SvaraRaderaÅh, Oryx och Crake är en av mina favoriter! Jag hade också missat Atwood, tills pappa helt sonika satte ovan nämnda titel i händerna på mig efter att ha tröttnat på mitt klagande om att jag inte hade någonting att läsa för tillfället. Jag kommer inte ihåg det exakta omslaget, men jag misstänker att det gick lite i pensionärsstilen as well. Synd att vi är så ytliga att vi missar bra litteratur enbart på grund av omslagen. Men å andra sidan, någonting måste vi ju basera våra val på och estetik är väl ett lika bra kriterie som någonting annat.
SvaraRadera__f
Jag tror absolut att estetiken gör en stor skillnad och att den är viktig. Jag jobbar i bokhandeln och översköljs av mina egna reaktioner på böckers yttre hela dagarna. För mig har det många gånger varit avgörande. Siri Hustvedts "Vad jag älskade" tex hade jag aldrig läst med den förra pocketutgåvans rosalila omslag om inte min bästa kompis sagt åt mig att göra det. Jag hade avfärdat den som lulligt smågodis. Och detta trots att jag vet bättre och har med det att göra varje dag. Men so it goes. Det är viktigt!
SvaraRadera