
Dela
____________________________________________________________________________________


Richard Papen är från en liten småstad i norra Kalifornien. Han liknar sin barndom vid en "engångsbakgrund" - plastig och ointressant men lätt att göra sig av med. För att bli läkare börjar han studera klassisk grekiska, men vantrivs med biologin. Trots sina föräldrars protester och motvilja mot studier börjar han vid Hampden College, New England. Han söker till klassisk grekiska även där, och blir efter ett tag accepterad av läraren Julian Morrow, som blir hans handledare och enda lärare. Richard blir en del av skolans innersta intellektuella krets - de som studerar för Julian. Det är Bunny, Henry, Francis och tvillingarna Camilla och Charles. De är alla rika, kultiverade och charmerande, allt Richard vill vara.
"Hans elever - om de nu bar några spår av hans undervisning - var onekligen imponerande, och även om de var olika delade de en viss kyla, en grym, slipad charm som inte var det minsta modern, utan snarare gav ifrån sig en främmande fläkt från antiken: de var enastående individer, vilka ögon, vilka händer, vilket utseende - sic oculos, sic ille manus, sic ora ferebat. Jag avundades dem och fann dem tilldragande."
Deras tillvaro kretsar kring latin, klassisk grekiska, konst och poesi, men även alkohol, droger och gamla hedniska riter i dionysisk anda. Richard blir en del av gruppen och dess komplicerade väv av kultur och ritualer, men får ändå inte tillgång till den innersta kärnan. Och där, precis där, ligger roten till min besvikelse. Berättelsen börjar så lovande, och fortsätter för all del på det spåret, men när jag har läst sista sidan kan jag ändå inte låta bli att känna mig en smula besviken... Författaren väljer att gå i krokar kring det som är det mest spännande, och avslöjar det bara genom dunkla återblickar och genom andras berättelser. Trots detta, i mitt tycke, glapp, så sitter jag klistrad så fort jag får chansen - i tunnelbanan på väg till jobbet, på lunchen, hemma i soffan och i sängen tills jag knappt kan hålla ögonen öppna. För jag vill veta. Veta vad som händer. Och det får jag förvisso, men inte i den utsträckning som jag hade önskat. Allt det som skulle kunna göra den här boken fantastisk finns där, men kommer inte längre än till periferin.
Den Hemliga historien av Donna Tartt är utgiven av Albert Bonniers Förlag i mars 2001. Den har länge varit slutsåld men finns så nu igen att köpa på pocket.
__Frida
_____________________________________________________________________________________

Postcards from Penguin. One hundred book covers in one book Penguin Books Ltd. november 2009


Med ett drypande omslag som detta skulle man lätt kunna tro att innehållet förmedlar ännu en uppläxning av super size me-mått. Men romanen Fedt av Martin K handlar snarare om konsekvenserna av ett ohälsosamt leverne, där den något överviktige Christian flyr Danmark till tredje världen och genomgår en såväl yttre som inre metamorfos.
Kalle läser Dark Volume av G.W Dahlquist | Penguin Books Ldt 2009
I år fyller IKEAs bokhylla Billy 30 år. För att fira har IKEA ställt upp 30 röda Billybokhyllor på Bondi Beach i Australien, och fyllt den med allsköns litteratur. Har du vägarna förbi så ta gärna en bok och ställ din gamla i hyllan som ersättning. Owlit är ju förtjusta i böcker och bokhyllor och vi tycker unisont att det här är ett lysande och roligt exempel på litteratur och bokhyllor i offentligheten :) Vad tycker ni kära läsare? Vore det inte skönt att ta en sväng på stranden och upptäcka en sisådär 30 meter lång bokhylla där du får ta vad du vill?!

Aldrig hade jag anat att en kvarglömd intervjubok om parrelationer skulle skänka mig så mycket insikt. Inte heller att jag efter ha läst Kärlek hur fan gör man? skulle bli så upp till öronen i en piratlik skårrande estradpoet som Bob Hansson. Som ovan poesiläsare har jag hållit mig långt ifrån poetry-slammikrofonens eko. Den form av självutlämnande och framförallt självhävdande blir gärna obehagligt och därmed inget för mig.
Men även om Kärlek hur fan gör man? är självutlämnande – ja rent av hjärteskärande då föredetta ärkebiskopen KG Hammar berättar om hur han efter 42 års äktenskap just mist sin fru – så är det aldrig en estradpoets rop på bekräftelse. Bob Hansson nöjer sig med att ställa frågorna från någonstans i bakgrunden och belyser det som finns bakom fasaderna av perfekta liv och förhållanden. Men han låter andra föra talan. Däribland Stefan Sundström, Emma Hamberg och Fråga Olle-Olle. Eller varför inte kärlekscoacherna Krishnananda och Amana.
Bokens största styrka är igenkänning – att man kan relatera till gnabbet och strategierna man sedan tar till för att undvika det. Eller att problem i en relation blir just så stora som du gör dem. Nu hoppas jag bara att även min sambo läser Kärlek hur fan gör man! för att jag inte ska vara den enda i vår relation med lite perspektiv.
Kärlek hur fan gör man? Bob Hansson frågar de som vet är utgiven på Wahlström & Widstrand i april 2009. Läs mer av Bob Hanssons på hans egen blogg.
__Ellen
_____________________________________________________________________________________





Diana Janse lämnar Södermalm för ett söndersmulat Kabul. Hon säger själv att hon lämnar ett ängsligt Stockholm där det största bekymret är att passa in. Istället antar hon en UD-tjänst som diplomat i ett av världens mest krigsuttröttade länder. Hon antar även ett äventyr som till stor del består i att stå ut. I ständig brist på elektricitet eller i mötena med fattigdom och trasiga liv – men även motstånd från UD, biståndsorganisationer och den afghanska befolkningen själv. Inget tycks enkelt i Kabul.
»Vad är det för fåglar som bestämmer sig för att bosätta sig just i Kabul, det måste vara de depressiva, de sadistiskt lagda, de asketiska.«
En del av mitt hjärta lämnar jag kvar är en reportagebok, men främst av allt dagboksanteckningar från då författaren befinner sig på botten, där inget tycks avhjälpa den hopplöshet hon står inför. Den för tankarna till andra samtidsböcker med syfte att beskriva världskonflikter och krig ur en mer personlig infallsvinkel. Som Älskade krig-serien av utrikeskorrespondenten Johanne Hildebrandt som i sann chicklit-anda även den kontrasterar livet i ett krigsdrabbat land med cocktailpartyn i Stockholms uteliv. Det är ett nytt grepp utifrån vilket vi kan förstå och nyansera bilden av något så komplext. Tanken är god och i jämförelse med Hildebrandt uppnår Janse samma syfte men med mer tyngd.
Men vore det inte för efterordet hade jag känt mig desto mer tveksam till bokens innehåll som helt igenom präglas av en hopplöshet så avgrundsdjup som här. Janse flyr Sverige för utmaningen och väl i Afghanistan är allt bara bedrövligt. Hon är där, men det är svårt att förstå vad hennes roll är. Boken faller tyvärr på att Diana Janse är osäker på vad hon vill förmedla till sin läsare. Vilket perspektiv hon ska ta. Är det privatpersonen Diana, som tröttnat på ett materialistiskt liv i Stockholms södertrakter. Eller är det i tjänsten som diplomat hon försöker påvisa under vilka förutsättningar hon tvingas arbeta. Kanske är rollerna oåtskiljbara, men det försvagar boken. Först i slutordet understryker hon vad utrikespolitiken, och då främst USA, gjort för att bistå Afghanistan och där skymtar ett svagt hopp som annars är totalt frånvarande.
__Ellen
En del av mitt hjärta lämnar jag kvar, Alfabeta Bokförlag | Utkommer i morgon den 27 Januari 2010 | Läs mer om Diana Janse på hennes blogg.
_____________________________________________________________________________________